Institutet för hälsa och välfärd THL

Undersökningen Hälsosamma Finland: Var femte ung kvinna har upplevt diskriminering i arbetslivet

Dela

Diskriminering i arbetslivet är vanligt och i synnerhet unga kvinnor upplever det. Ungefär 20 procent av kvinnorna i åldern 20–39 år hade upplevt diskriminering i arbetet eller vid jobbsökning under det senaste året. Erfarenheterna av diskriminering i arbetslivet var vanligast bland högutbildade kvinnor. Uppgifterna framgår av den omfattande undersökningen Hälsosamma Finland.

20–74-åringar tillfrågades om diskriminering i arbetslivet. 16 procent av alla kvinnor och 11 procent av männen hade upplevt diskriminering i arbetet eller vid jobbsökning under det senaste året. 

Andelen kvinnor i åldern 55–64 år som upplevt diskriminering var också hög: 16 procent av kvinnorna i åldern 55–64 år uppgav att de utsatts för diskriminering i arbetet eller vid jobbsökning.

I undersökningen avsåg diskriminering sämre behandling på grund av en egenskap som förknippas med personen själv. En sådan egenskap kan vara till exempel ålder, kön, etnisk bakgrund, hudfärg, funktionsnedsättning, utseende, sexuell läggning eller religion.

"Det faktum att det är vanligt att unga kvinnor upplever diskriminering i arbetslivet kan bero på många saker. I de unga åldersgrupperna är mångfalden större, och det kan öka risken för diskriminering. Arbetsgivare kan fortfarande anta att unga kvinnor kommer att vara familjelediga, vilket också kan leda till diskriminering. Även andra könsrelaterade antaganden och värderingar kan förekomma. Dessutom kan de unga generationerna i större utsträckning än de äldre identifiera diskriminering och vara mer medvetna om det", beskriver forskningsprofessor Anu Castaneda.

"Upplevelserna av diskriminering har många kopplingar till exempelvis människors upplevelser av trygghet, psykisk hälsa, ensamhet, välmående, tillit och livskvalitet. Därför bör man aktivt ingripa i diskrimineringsupplevelser i olika kontexter, till exempel i arbetslivet, i servicesituationer och vardagliga möten", konstaterar Castaneda. 

Ensamhet har blivit vanligare

I undersökningen utreddes också upplevelser av delaktighet och ensamhet. 

De färska resultaten visar att drygt en tiondel upplevde ensamhet. Detta motsvarar över en halv miljon människor i hela den vuxna befolkningen. 

De yngsta vuxna upplevde mest ensamhet. Cirka 17 procent av 20–39-åringarna upplevde ensamhet. Å andra sidan upplevde också många över 75 år ensamhet: 13 procent av kvinnorna och 10 procent av männen. 

Upplevelser av ensamhet har blivit vanligare mellan 2018 och 2022. År 2018 var nio procent i åldern 20–64 år ensamma och år 2022 var hela 13 procent det. 

"Pandemin är sannolikt en förklaring till den ökade ensamheten, men den förklarar knappast allt. I bakgrunden finns troligtvis en större omvälvning som innebär att vi har glidit längre från gemenskap mot ett mer individcentrerat sätt att leva och tänka. Dessutom är vår omgivning i dag väldigt prestationsinriktad och betonar externa prestationer", resonerar Castaneda.

"Vi kan sträva efter att ta steg tillbaka och öka vår ömsesidiga öppenhet och vänlighet gentemot varandra. Det är viktigt att alla upplever att de blir hörda och sedda. Pålitliga, stabila relationer är en av grundpelarna i vårt välmående – det är bra att satsa på dem", fortsätter Castaneda.

I synnerhet unga män upplever svag delaktighet

Med upplevelse av delaktighet avses att man känner tillhörighet och meningsfullhet, att livet är hanterbart och att man har tilltro till framtiden. Dessutom handlar det om människans egen uppfattning om sina möjligheter att delta i beslut som gäller hennes eget liv och delta i gemensamma aktiviteter.

Var tionde upplevde mycket svag delaktighet. Bland hela den vuxna befolkningen motsvarar det över 400 000 personer. Upplevelsen av mycket svag delaktighet var vanligast bland unga vuxna. Särskilt män i åldern 20–39 år upplevde svag delaktighet: Bland dem upplevde hela 13 procent mycket svag delaktighet. Även bland lågutbildade var upplevelsen av svag delaktighet vanligare än bland de andra.

"De resultat vi nu fått bekräftar resultaten från tidigare undersökningar som visat att kön, ålder och utbildning hänger ihop med upplevelsen av delaktighet. Särskilt när olika sårbarhetsfaktorer hopar sig ökar risken för en mycket svag upplevelse av delaktighet och den kan återspeglas i välmåendet i större utsträckning", berättar forskaren Lars Leemann.

Undersökningen genomfördes hösten 2022 och våren 2023. Enkäten besvarades av 28 000 slumpmässigt utvalda personer över 20 år från olika delar av Finland. Endast 20–74-åringar fick frågor om diskriminering i arbetslivet. 

Källa:

Ensamhet, delaktighet och upplevelser av diskriminering, webbrapport, resultat från undersökningen Hälsosamma Finland (på finska). 

Resultaten för varje välfärdsområde (på finska)

Mer information:

Anu Castaneda (diskriminering i arbetslivet och ensamhet)
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 7848
fornamn.efternam@thl.fi

Lars Leemann (delaktighet)
forskare
THL
tfn 029 524 7509
fornamn.efternamn@thl.fi

Undersökningen Hälsosamma Finland 

Resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland 

Tidigare undersökningar:

Undersökningen Hälsosamma Finland: Oron för klimatförändringen är allmän och många gör hållbara val i sin vardag. Pressmeddelande från THL 21.11.2023.

Undersökningen Hälsosamma Finland: Över hälften av 65–74-åringarna upplever sig vara fullt arbetsföra – ändå förvärvsarbetar endast en liten del. Pressmeddelande från THL 7.11.2023.

Undersökningen Hälsosamma Finland: Mindre än hälften av alla vuxna motionerar tillräckligt, kvällspigghet och otillräcklig sömn har blivit vanligare. Pressmeddelande från THL 26.10.2023.

Undersökningen Hälsosamma Finland: Var femte vuxen har varit tvungen att göra avkall på mat, läkemedel eller läkarbesök på grund av brist på pengar Pressmeddelande från THL

Nyckelord

Institutet för hälsa och välfärd THL

Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote

År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda

Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor

Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote

Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye