Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
En studie av 2,8 miljoner gifta par visar att risken för skilsmässa ökar om en av eller bägge makarna har en neurologisk sjukdom. Neurologiska sjukdomar omfattar hundratals sjukdomar i hjärna, hjärnstam, ryggmärg och det centrala nervsystemet. Exempel på neurologiska sjukdomar är epilepsi, Parkinsons, Alzheimers, narkolepsi och MS.
I studien ingår registerdata på 2,8 miljoner danska, finländska, norska och svenska gifta heterosexuella par i åldern 30–64 år under en uppföljningsperiod om tio år (kring åren 2007-2016). Tolv procent av paren skiljde sig under uppföljningsperioden och hos 22 procent av paren förekom neurologisk sjukdom.
Forskarna jämförde par där det förekom åtminstone en neurologisk sjukdom, med par utan neurologisk sjukdom. Studien visar att risken för skilsmässa var högre bland par där det förekom neurologisk sjukdom: 1,21 gånger större risk för skilsmässa vid hustruns insjuknande och 1,27 gånger större risk vid mannens. Om bägge makar hade en neurologisk sjukdom var risken för skilsmässa så mycket som 1,38 gånger större jämfört med par utan neurologisk sjukdom.
– De observerade skillnaderna kan anses vara betydande. Resultaten visar att par som drabbas av en sjukdom behöver mer stöd, även i de nordiska välfärdsstaterna, säger Niina Metsä-Simola, universitetslektor i demografi vid Helsingfors universitet och en av studiens författare.
Den psykiska belastning, förändringar i ansvarsfördelningen inom familjen, nedsatt arbetsförmåga och lägre inkomster som en neurologisk sjukdom kan medföra anses öka risken för skilsmässa.
I Sverige spelar inkomsten roll, i de övriga länderna könet
I studien undersöktes vilka faktorer som påverkar sambandet mellan sjukdom och skilsmässorisk. Forskarna granskade bland annat könstillhörighet, inkomst, utbildningsnivå och sjukdomsform. Resultaten varierade lite mellan de nordiska länderna.
I alla länder utom Sverige spelade kön en roll: i Danmark, Finland och Norge ökade risken för skilsmässa om det var mannen som insjuknande.
– Mannens insjuknande antas öka skilsmässorisken mer än hustruns, eftersom männen i genomsnitt bär ett större ansvar för familjens uppehälle, förklarar Metsä-Simola.
I det svenska materialet ses dock inte denna effekt. Risken för skilsmässa ökar vid sjukdom även i Sverige, men risken påverkades inte av den insjuknades könstillhörighet.
– I Sverige är löneskillnaden mellan män och kvinnor minst och föräldraledigheten fördelas jämnare mellan könen jämfört med de övriga länderna. Följderna av en sjukdom kan således vara ganska likartade oberoende av vilken av makarna som insjuknar, säger Metsä-Simola.
I stället verkar inkomsten vara den faktor som starkare påverkar sambandet mellan sjukdom och skilsmässorisk, vilket inte kunde observeras i de tre andra länderna.
– I Sverige är det lättare att få vård inom specialsjukvården, men under korta sjukdomsperioder sjunker inkomsterna mer än i Danmark, Finland och Norge, vilket kan förklara skillnaderna länderna emellan, säger Metsä-Simola.
Särskilt stor betydelse hade könstillhörigheten i Danmark, där skilsmässorisken som observerades var 1,4 gånger så stor efter mannens insjuknande jämfört med 1,2 gånger så stor efter hustruns.
– Det danska resultatet kan dock ha påverkats av att antalet danska insjuknade par var lägre i proportion till de övriga länderna, vilket tyder på att de sjukdomar som förekommer i det danska materialet kan vara allvarligare än genomsnittet i de andra länderna, och därmed sådana som kan antas orsaka större störningar i familjelivet.
Större risk för skilsmässa när mannen insjuknade allvarligt
– Den vanligaste diagnosen av neurologisk sjukdom bland män är sömnproblem och den förekom betydligt oftare i det finska och norska materialet, än i det danska. Från Sverige fanns inga exakta data om diagnoserna att tillgå.
– Vid sömnstörningar fann vi att även om skilsmässorisken ökar hos par var det förekommer sömnrelaterad sjukdom, så är skilsmässorisken vid dessa sjukdomar inte kopplad till könstillhörighet, förklarar Metsä-Simola.
I en sjukdom som orsakar betydande funktionsnedsättning, såsom MS (multipel skleros), spelade kön däremot en roll: risken för skilsmässa var större om mannen insjuknade jämfört med hustrun.
– Både i Finland och Norge och särskilt i Danmark var risken för skilsmässa högre om mannen insjuknar i MS. Resultatet ligger i linje med antagandet om att mannens insjuknande innebär en större ekonomisk påfrestning för familjen, säger Metsä-Simola.
Studien har publicerats i tidningen Journal of Epidemiology and Community Health: http://dx.doi.org/10.1136/jech-2023-221328 .
Kontakter
Universitetslektor Niina Metsä-Simola
Telefon: +358 50 317 7636
E-post: niina.metsa-simola@helsinki.fi
Helsingfors universitets medietjänst
Tel:+358 2941 22622mediaservice@helsinki.fiHelsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Helsingfors universitets operativa resultat 16 miljoner euro på minus år 202317.4.2024 14:37:30 EEST | Tiedote
Medelsanskaffningen och intäkterna från placeringar och finansiering gjorde totalresultatet positivt. Under följande fem år ökas utdelningen av avkastningen från placeringsverksamheten och riktas till forskningen.
Helsingfors universitet var de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan28.3.2024 11:38:36 EET | Tiedote
Fler än 31 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Nedgången i nativiteten särskilt kraftig inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning26.3.2024 11:00:52 EET | Tiedote
Prognoserna tyder på att kvinnor födda på 1980-talet kommer att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Särskilt kraftig är fruktsamhetsnedgången inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning.
70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna14.3.2024 10:00:00 EET | Tiedote
I krissituationer så som coronapandemin vill människor att nyhetsmedier rapporterar om saken på att balanserat sätt och är lyhörda för deras oro. Ny forskning visar även hur mediafältets splittring och diversifiering påverkar kriskommunikationen.
Utställningen Outgivna betyg 26.2–4.3.202419.2.2024 17:14:19 EET | Tiedote
Utställningen Outgivna examensbetyg berättar om unga ukrainska studenter som dött under Rysslands invasionskrig.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum