70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna

Finländarna var i allmänhet nöjda med nyhetsmediernas prestation under coronapandemin. Det här visar ny forskning som gjorts vid Helsingfors, Tammerfors och Åbo universitet. Forskningens syfte var att undersöka hur människor fått och skapat mening om den information som berörde coronapandemin.  

Forskningsgruppens enkäter visar att nästan tre fjärdedelar (71%) av finländarna ansåg att de huvudsakligen kunde lita på nyhetsrapporteringen om pandemin, medan en femtedel (20%) meddelade att de inte litade på nyheterna. Bland gruppen 25–34 åringar fanns det ganska många som förhöll sig kritiskt till nyhetsmediernas verksamhet under pandemin. Respondenternas svar varierade också vid frågan om ifall de lokala nyhetsmedierna hade en central roll i rapporteringen, och i vilken roll sociala medier hade.  

Icke-traditionella medier förhöll sig okritiskt till restriktionerna

Forskarna gjorde även en fallstudie i Uleåborgs region för att undersöka vilka slags roller traditionella och nyare informationsförmedlare fått i rapporteringen av krissituationer.  

Mediernas coronarapportering fokuserade på att förmedla myndighetsinformation, men också på att stöda myndigheterna, politikerna och andra auktoriteter. Fallstudien visar att särskilt icke-traditionella medier, som till exempel Mun Oulu (som finansieras av Uleåborgs stad) samt OYS Plus (Uleåborgs universitetssjukhus egna media), granskade myndigheter eller lokala företag relativt okritiskt. Mer traditionella nyhetsmedier så som Kaleva och Yle Oulu rapporterade mer kritiskt om auktoriteter, men deras roll som maktens vakthund var ändå relativt liten. Webbmediet MustRead, som riktar sig till beslutsfattare, producerade bakgrundsinformation och analyserade särskilt pandemins effekter på affärslivet. Jämfört med andra medier så förmedlade MustRead tydligare olika instansers och beslutsfattares kritik mot restriktioner och policyåtgärder gällande coronaviruset. 

Forskningen visar att aktuell information i krissituationer så som coronapandemin är ytterst viktig för finländarna. I stället för ensidig rapportering önskade sig respondenterna att nyhetsmedierna för fram olika perspektiv på ett balanserat sätt, samt att människors bekymmer tas på allvar. Forskningen visar även hur mediafältets splittring och diversitet påverkar kriskommunikationen. Trots att icke-traditionella medier förmedlade viktig och aktuell information om coronapandemin, kan deras bejakande nyhetsrapportering om beslutsfattare möjligen ha förhindrat en kritisk granskning av beslut och restriktioner

Forskningsresultaten visar därför behovet av en kritisk granskning av nyhetsrapporteringen i krissituationer, till exempel då det kommer till att bedöma de långsiktiga sociala, psykologiska och ekonomiska effekterna av restriktionerna under coronapandemin. 

Mer information: 

Professor Jaana Hujanen, Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan
(jaana.hujanen@helsinki.fi), tel. 050 415 4550 

Forskningschef Mikko Grönlund, Turun yliopisto, (mikko.s.gronlund@utu.fi) 

Docent, universitetslektor Katja Lehtisaari, Tampereen yliopisto, Informaatioteknologian ja viestinnän tiedekunta (katja.lehtisaari@tuni.fi), tel. 050 409 8845 

Doktorand Juho Ruotsalainen, Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan (juho.ruotsalainen@helsinki.fi), tel. 044 522 7227 

Forskardoktor Salla Tuomola, Tampereen yliopisto, Informaatioteknologian ja viestinnän tiedekunta (salla.tuomola@tuni.fi), tel. 050 4425 395