Nedgången i nativiteten särskilt kraftig inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning
Prognoserna tyder på att kvinnor födda på 1980-talet kommer att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Särskilt kraftig är fruktsamhetsnedgången inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning.
Det senaste decenniet har nativiteten sjunkit i alla de nordiska länderna.
– Enligt prognoserna kommer kvinnor födda på 1980-talet att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Detta är något nytt, säger forskardoktor Julia Hellstrand som forskar i trender i den nordiska nativiteten.
– Tidigare såg vi att kvinnor i Norden fick barn i allt senare åldrar, men det slutgiltiga barnantalet sjönk ändå inte. Nu ser vi dock att födelsetalen sjunker i alla åldrar under 40: barnafödandet inte bara senareläggs utan det föds helt enkelt färre barn än tidigare.
Den sjunkande nativiteten i Norden beror till största delen på att par, främst samboende men även gifta, inte får ens ett första barn. Benägenheten att få ett andra eller tredje barn har även minskat.
Nedgången kraftigare inom vissa grupper
Resultat från Finland tyder på att nedgången i nativiteten är kraftigare inom vissa utbildningsgrupper och att nedgången hänger samman med hur stor osäkerhet det finns inom branschen i frågor som berör till exempel arbetslöshet och inkomstnivå.
– Nativiteten och i synnerhet benägenheten att få det första barnet i Finland har sjunkit snabbast inom utbildningsgrupper som präglas av relativt hög arbetslöshet, låga inkomster och få anställda inom den offentliga sektorn. Sådana områden är i synnerhet konst och humaniora, där nativiteten redan sedan tidigare varit låg, förklarar Hellstrand.
Både inom hälsovården och de pedagogiska områdena, som är två välsysselsatta branscher inom den offentliga sektorn, har nedgången däremot varit svagare än inom andra branscher. De som utbildats inom dessa områden har sedan tidigare också fått fler barn än de som utbildats inom andra områden.
– Vi behöver mera information om varför allt färre par får det första barnet och hitta nya sätt att stödja dem som vill ha barn, säger Hellstrand.
Hon tillägger att det också vore viktigt att de nordiska länderna ägnade större uppmärksamhet åt den snabbt åldrande befolkningen.
– Större investeringar i utbildning och sysselsättning skulle till en del kunna kompensera den minskande befolkningen i arbetsför ålder och kunna leda till ökad nativitet, eftersom en god ekonomisk ställning har blivit en allt viktigare förutsättning för att bilda familj både för kvinnor och män i Norden.
Kontakter
Forskardoktor Julia Hellstrand, Helsingfors universitet, +358 50 4099682, julia.hellstrand@helsinki.fi
Julia Hellstrand: Drivers and future of the fertility decline in the 2010s: an analysis of Finland and other Nordic countries. Publications of the Faculty of Social Sciences 234. (https://helda.helsinki.fi/handle/10138/356298)
Studien är del av projektet Family Formation in Flux - Causes, Consequences, and Possible Futures (FLUX) som finansieras av Finlands Akademi och rådet för strategisk forskning (RSF).
Helsingfors universitets medietjänst
Tel:+358 2941 22622mediaservice@helsinki.fiHelsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Helsingfors universitets operativa resultat 16 miljoner euro på minus år 202317.4.2024 14:37:30 EEST | Tiedote
Medelsanskaffningen och intäkterna från placeringar och finansiering gjorde totalresultatet positivt. Under följande fem år ökas utdelningen av avkastningen från placeringsverksamheten och riktas till forskningen.
Helsingfors universitet var de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan28.3.2024 11:38:36 EET | Tiedote
Fler än 31 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna14.3.2024 10:00:00 EET | Tiedote
I krissituationer så som coronapandemin vill människor att nyhetsmedier rapporterar om saken på att balanserat sätt och är lyhörda för deras oro. Ny forskning visar även hur mediafältets splittring och diversifiering påverkar kriskommunikationen.
Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa6.3.2024 09:36:23 EET | Tiedote
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
Utställningen Outgivna betyg 26.2–4.3.202419.2.2024 17:14:19 EET | Tiedote
Utställningen Outgivna examensbetyg berättar om unga ukrainska studenter som dött under Rysslands invasionskrig.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum