Ny studie: Individer i välmående team kan vara nära utbrändhet medan dysfunktionella team kan bestå av välmående individer

– Om ett team bara fokuserar på teamets välbefinnande och behov kan individerna i teamet riskera att bli utbrända. Och samma sak gäller omvänt: om individerna bara bryr sig om sig själva blir teamets välbefinnande lidande, säger Emma Nordbäck, forskardoktor vid Svenska handelshögskolan (Hanken), och huvudförfattare till en studie som nyligen publicerats i den ansedda tidskriften Journal of Organizational Behavior.

Studien genomfördes under coronapandemin, vilket gjorde det lättare för forskarna att upptäcka fenomenet då det var frågan om en så pass exceptionell tidsperiod. Teamets välbefinnande är fortfarande en nyckelfråga i arbetslivet.

– Då man samarbetar virtuellt framhävs de olika behoven hos individer och team. Många av deltagarna i vår studie prioriterade teamets överlevnad och lade ner mycket arbete på det på bekostnad av sitt eget välbefinnande. De här personerna löpte högre risk för utbrändhet, berättar Niina Nurmi, biträdande professor vid Aalto-universitetet och en av medförfattarna till rapporten.

Andra individer prioriterade sina egna behov utan att ta hänsyn till teamets välbefinnande och då blev moralen och engagemanget inom teamet lidande.

–  Organisationer mäter ofta medarbetarnas välbefinnande och det individuella engagemanget. Men teamets välbefinnande är inte samma sak som summan av individernas välbefinnande. Risken är att resultaten av undersökningar som mäter individuellt välbefinnande kan se väldigt positiva ut, samtidigt som samarbetet inom teamet kanske inte alls fungerar längre, säger Nurmi.

Forskningen genomfördes som en kvalitativ dagboksstudie och omfattade totalt 69 medlemmar från 12 olika team. Forskarna använde också frågeformulär för att mäta individernas arbetsengagemang och risk för utbrändhet, samt nivån av välbefinnande i teamen, såsom teamets livskraft och teammedlemmarnas relationer.

Välbefinnande genom reflektion

Svaren visade också att människors sätt att hantera stress sällan bidrog till återhämtning.

– Människor vet ofta inte vad som stressar dem och vad de ska göra åt det. Om en person till exempel upplever ensamhet kanske en löptur ensam i skogen inte är den bästa lösningen. På samma sätt kan det vara bra att mellan möten ta pauser där man gör annat än sitter framför en skärm, säger Nordbäck.

Studien visade att de team som presterade bäst på både team- och individnivå var de som reflekterade mycket. Teammedlemmarna delade öppet med sig av sina erfarenheter och problem och anpassade sitt agerande så att det gynnade alla. Dessa team är i minoritet.

– I virtuella möten handlar diskussionerna oftast om arbetsrelaterade ämnen, konstaterar Nurmi.

– Å andra sidan är arbetslivet nu så individcentrerat att teamets välmående kan glömmas bort helt och hållet. Detta påverkar hela organisationens vitalitet. Balansen mellan teamets och individens behov är avgörande, fortsätter Nordbäck.

Förutom Nordbäck och Nurmi ingick även Jennifer Gibbs (University of California), Maggie Boyraz (California State University) och Minna Logemann (City University of New York) i forskargruppen.

– Relationer mellan människor är en av våra starkaste drivkrafter. Vi fem forskare träffas på konferens en gång om året och är vänner sedan länge. När vi forskade tillsammans fokuserade vi alltid först en kvart på välmåendefrågor. Att unna sig tid för reflektion är alltid klokt.

För mer information:
Forskardoktor Emma Nordbäck,
Svenska handelshögskolan
Tfn 050 567 7528
E-post: emma.nordback@hanken.fi

Biträdande professor Niina Nurmi
Aalto-universitetet
Tfn 050 577 1693
E-post: niina.nurmi@aalto.fi

Foto: Oona Hilli, Aalto-universitetet