Finlands Banks interimsprognos: Ekonomin repar sig långsamt
Enligt Finlands Banks interimsprognos, som publicerats idag, krymper den finländska ekonomin med 0,5 % under 2024 och återhämtningen går långsamt. År 2025 växer ekonomin med 1,1 %. Under 2026 stärks tillväxten något, till 1,8 %.
Den ekonomiska tillväxten i Finland har varit dämpad under början av året. Den privata konsumtionen och de privata investeringarna har utvecklats svagt, och den sköra tillväxten har vilat på exporten och den offentliga efterfrågan. Arbetsmarknaden har drabbats av den svaga konjunkturen och inflationen har bromsat in betydligt.
Olika faktorer stöder återhämtningen i den finländska ekonomin under de närmaste åren. Stigande sysselsättning, måttlig inflation och ökade inkomster stärker köpkraften. Dessutom förbättras exportutsikterna av den ekonomiska uppgången i euroområdet. Hushållens och företagens förtroende uppskattas sakta återhämta sig och finansmarknaden väntar sig att räntorna gradvis sjunker.
Inflation och arbetslöshet
Uppgången i konsumentpriserna har mattats av på bred front i Finland 2024. Finlands Banks inflationsprognos för innevarande år är 1,1 %. Återhämtningen i ekonomin ökar pristrycket något och skattehöjningarna pressar upp priserna. År 2025 stiger inflationen till 1,8 % för att under 2026 mattas av till 1,6 %.
Det svaga konjunkturläget har också återspeglats på arbetsmarknaden och sysselsättningen har försämrats. Arbetslösheten stiger till 8,3 % under 2024, men i takt med den stigande konjunkturen börjar också arbetslösheten sjunka.
Riskerna för prognosen
Riskerna för prognosen ligger på kort sikt på nedåtsidan. Inom industrin och exporten syns redan en spirande vändning mot det bättre, men fortsättningen är oklar. De geopolitiska spänningarna ökar osäkerheten i utsikterna för världshandeln. De största inhemska riskerna hänger samman med hur länge konsumenternas försiktighet fortsätter och när byggnadsbranschen äntligen börjar återhämta sig.
Också positiva överraskningar är möjliga framför allt mot slutet av prognosperioden. Konsumenternas förtroende liksom konsumtionen kan återhämta sig snabbare än väntat. Om byggandet vänder uppåt snabbare än beräknat bidrar det också till att driva på den ekonomiska tillväxten. Vid vändpunkter i konjunkturen har återhämtningen i ekonomin ofta visat sig starkare än vad som uppskattats på förhand.
Finlands Banks interimsprognos, september 2024 (på finska)
Upplysningar:
Prognoschef Juuso Vanhala
fornamn.efternamn@bof.fi, +358 9 183 2696
Nyckelord
Länkar
Finlands Bank
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum