Syreläget i Finska viken var bra i januari
2.4.2025 08:40:00 EEST | Suomen ympäristökeskus | Pressmeddelande
Observationerna under havsforskningsfartyget Arandas resa i januari visade att syreläget i Finska viken var bättre än under de fem senaste vintrarna. Syreläget i Bottenhavets djupområden är fortfarande relativt bra, men det försämras gradvis. Fosfor strömmar till Bottniska viken från huvudbassängen och den syns i havsområdet som höjda halter.

Arandas vinterresa gick till Finska viken, norra Östersjön och Bottniska viken och den avslutades i slutet av januari. Resan gjordes i enlighet med skyldigheterna i EU:s ramdirektiv om en marin strategi och det övervakningsprogram som Skyddskommissionen för Östersjön har utarbetat.
Under resan samlade man in information om vattenskiktningen i Östersjöns norra delar, i synnerhet syre-, salt- och temperaturskiktningen, samt om eventuella förändringar i näringshalterna. Resultaten grundar sig på de data som Finlands miljöcentral samlade in i januari samt på resultaten från den forskningsresa som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) gjorde i december 2024 (Bild 1).
Finska viken
Syrehalten i Finska viken var bra från ytan till bottnen i området från östra Finska viken ända till Hangö udd (Bild 2). Syrefritt och svavelvätehaltigt djupvatten påträffades i huvudbassängen först utanför Estlands nordvästra kust. Motsvarande situation inträffade förra gången i januari 2020.
Vintrarna 2020 och 2025 förenas av samma typ av väder. Vinden har varit huvudsakligen västlig i många månader, vilket har lett till att vatten har pressats in i Finska viken. I en sådan situation sjunker salthaltens språngskikt djupare, utsprånget med syrefritt vatten i Östersjöns huvudbassäng drar sig västerut bort från havsområdet och hela Finska vikens vattenmassa kan blandas. Om vädertypen ändras kan syreläget i Finska viken dock försämras igen relativt snabbt.
Tack vare det goda syreläget var halterna av fosfatfosfor nära bottnen vid de djupaste stationerna endast cirka hälften av nivån de senaste åren. I ytskiktet var halterna av fosfatfosfor dock nära rekordnivåer. Halterna av lösligt kväve i havsområdet var högre än genomsnittet.
Specialforskare Seppo Knuuttila bedömer att den höga kvävehalten till stor del beror på vädret under vintern: "På grund av den rådande vädertypen har kvävet från främst Nevafloden inte kunnat strömma bort från Finska viken."
Skärgårdshavet
Den varma förvintern innebar högre temperaturer än vanligt. Stormen Jari och den blåsiga perioden i slutet av november bröt vattenskiktningen och i januari hade vattenpelaren blandats helt ända från ytan till bottnen. De uppmätta syrehalterna var höga, över 8 ml/l. De halter av fosfatfosfor som uppmättes i Skärgårdshavet var högre än långtidsmedelvärdena, vilket i huvudsak torde bero delvis på att näringsrikare vatten har strömmat från huvudbassängen och de västra delarna av Finska viken och delvis på att hela vattenpelaren har blandats.
Östersjöns huvudbassäng
Ingen förbättring av det dåliga syreläget i Östersjöns huvudbassäng, som har pågått i årtionden, är i sikte. Vattnet i huvudbassängen är fortfarande syrefritt från 80–90 meter neråt och det syrefria vattenskiktet sträcker sig från Bornholmsdjupet till huvudbassängens norra delar (Bild 3).
"Det syrefria området i huvudbassängen mäter nu nästan 50 000 kvadratkilometer. Resans högsta halter av fosfatfosfor i djupvattnet uppmättes i norra delen av huvudbassängen, där halten var högre än 120 mikrogram per liter", berättar äldre forskare Pekka Kotilainen.
Bottniska viken
Den försämring av syreläget som observerats i Bottenhavets djupområden under de senaste åren verkar fortsätta, likaså höjningen av halten av fosfatfosfor, som började på 2000-talet (bild 4 och 5). De halter av fosfatfosfor som observerades i Bottenhavet i januari överskrider ställvis de halter som observerades i Skärgårdshavet.
I Kvarken var vattenpelaren helt blandad och syreläget var bra. Liksom i Bottenhavet var halterna av fosfatfosfor i de södra delarna av Kvarken högre än långtidsmedelvärdena.
Även i Bottenviken har halten av fosfatfosfor stigit de senaste åren. De förhöjda näringshalterna beror på det näringsrikare vattnet som strömmar från Bottenhavet via Kvarken. I Bottenviken är syreläget på en normal bra nivå.





Nyckelord
Kontakter
Specialforskare Seppo Knuuttila, Finlands miljöcentral, Telefon +358 295 251 286, fornamn.efternamn@syke.fi
Äldre forskare Pekka Kotilainen, telefon +358 29 525 1317, Finlands miljöcentral, fornamn.efternamn@syke.fi
Kommunikationsspecialist Eija Järvinen, Finlands miljöcentral, telefon +358 295 251 242, fornamn.efternamn@syke.fi
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder






Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Muovi ei kuulu maaperään vaan kiertoon – puutarhurin muovivalinnat näkyvät maaperässä pitkään24.3.2026 07:30:00 EET | Tiedote
Muovi on vakiinnuttanut paikkansa paitsi kodeissa myös kotipuutarhoissa: ruukuissa, katteissa, sidontanaruissa ja multapusseissa. Oikein käytettynä se kestää ja kiertää. Maaperään päätyessään muovi ei kuitenkaan katoa, vaan pilkkoutuu mikromuoviksi, joka voi säilyä ympäristössä pitkään.
Tutkijat: Suomessa ei tunnisteta energiaköyhyyttä23.3.2026 07:03:50 EET | Tiedote
Suomalaisista kotitalouksista noin 7–15 prosenttia on energiaköyhiä, mikä suurimmillaan tarkoittaa noin 300 000 kotia. Aalto-yliopiston ja Suomen ympäristökeskuksen tuoreen tutkimuksen mukaan energiaköyhyys liittyy muun muassa lämmitysmuotoon, asuinpaikkaan, työmarkkinatilanteeseen, perhekokoon ja sukupuoleen.
Viikkokatsaus 23.–27.3.202619.3.2026 13:00:00 EET | Tiedote
Hei! Tässä tiedoksesi meillä Suomen ympäristökeskuksessa ensi viikolla ilmestyviä tiedotteita, uutisia, kampanjoita, blogeja ja uutiskirjeitä. Mukana myös tulevia tapahtumia ja webinaareja. Jakelemme viikkokatsauksen torstaisin STT:n kautta. Koosteet löytyvät myös STT-uutishuoneesta, josta voit tilata kaikki Suomen ympäristökeskuksen tiedotteet.
Mot ett renare Östersjön genom att minska plastskräp från fritidsfiske18.3.2026 10:02:24 EET | Pressmeddelande
Pressmeddelande av Finlands miljöcentral och Håll Skärgården Ren rf: Att förebygga marin nedskräpning är betydligt effektivare och förmånligare än att samla upp skräpet. Detta är en av de centrala insikterna från det treåriga projektet Re:Fish. Projektet minskade mängden plastskräp från fritidsfisket i Östersjöområdet. Dessutom var projektets mål att utveckla lösningar på problemet med övergivna, förlorade och bortkastade fritidsfiskeredskap.
Towards a cleaner Baltic Sea by reducing fishing related plastic waste18.3.2026 09:20:50 EET | Press release
Press release by the Finnish Environment Institute and Keep the Archipelago Tidy Association: Preventing marine litter is far more effective and far less costly than cleaning it up afterwards. This is one of the key takeaways from the three-year cross-border environmental project Re:Fish, which tackled the plastic pollution from recreational fishing in the Central Baltic Sea.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum