Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av

I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter.
I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestående beloppet av konsumtionskrediter utan säkerhet minskade i maj.
Av konsumtionskrediterna beviljade av banker med verksamhet i Finland ökade endast det utestående beloppet av fordonslån (7,5 %) jämfört med ett år tidigare i maj 2025. Tillväxttakten har emellertid mattats av från året innan. Vid utgången av maj var det utestående beloppet av fordonslån beviljade av banker 4,8 miljarder euro. Då fordonslån beviljade av övriga finansinstitut[4] medräknas, uppgick hushållens utestående fordonslån till sammanlagt 9,6 miljarder euro[5]. Fordonslånen utgör över en tredjedel av hushållens totala utestående konsumtionskrediter.
Hushållens totala utestående konsumtionskrediter uppgick vid utgången av första kvartalet 2025 till 28,0 miljarder euro och årstillväxten var 0,3 %. Av konsumtionskrediterna var ca hälften (13,8 miljarder euro) konsumtionskrediter utan säkerhet (exkl. fordonslån). Av de aktörer som beviljar konsumtionskrediter har på sista tiden kreditinstitut och övriga finansinstitut med gränsöverskridande utlåning mest ökat sin andel (18 %) av de totala utestående konsumtionskrediterna.
I det totala beloppet av utestående konsumtionskrediter ingår inte konsumtionskrediter i inkassobolagens balansräkningar. En analys av affärsverksamhetsmodellen hos vissa aktörer som beviljar konsumtionskrediter visar att det förekommer mycket problemkrediter och att de säljs från balansräkningen exempelvis till inkassobolag. Försäljningen av oreglerade lån bidrar till att bromsa upp ökningen i utlåningen. Enligt beräkningar från det positiva kreditupplysningsregistret hade inkassobolagen i sina balansräkningar vid utgången av mars 2025 konsumentkrediter[6] för över 1,7 miljarder euro, varav en betydande andel uppskattas vara konsumtionskrediter.
Utlåning
De finländska hushållen lyfte i maj 2025 nya bostadslån för 1,3 miljarder euro, vilket är 12 % mer än vid motsvarande tid för ett år sedan. Av de nya utbetalda bostadslånen stod investeringsbostadslånen för 110 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya bostadslån sjönk från april och var 2,77 % i maj. Det utestående beloppet av bostadslån uppgick vid slutet av maj 2025 till 105,5 miljarder euro och årsökningen var −0,3 %. Investeringsbostadslånens andel av de utestående bostadslånen var 8,9 miljarder euro. Av utlåningen till de finländska hushållen bestod 17,6 miljarder euro av konsumtionskrediter och 17,6 miljarder euro av övriga lån vid utgången av maj.
De finländska företagen lyfte i maj nya lån för 2,4 miljarder euro, och av dem utgjorde bostadsbolagslånen 516 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya utbetalda företagslån sjönk från april och låg i maj på 3,68 %. Det utestående beloppet av lån till finländska företag uppgick vid slutet av maj till 107,7 miljarder euro, varav andelen lån till bostadsbolag utgjorde 45,5 miljarder euro.
Inlåning
Inlåningen från hushållen i Finland uppgick totalt till 113,8 miljarder euro vid slutet av maj 2025 och genomsnittsräntan var 0,93 %. I beloppet ingick inlåning över natten för 69,6 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 15,1 miljarder euro. De finländska hushållen tecknade i maj nya tidsbundna inlåningsavtal för 1,3 miljarder euro. Genomsnittsräntan på ny tidsbunden inlåning var i maj 2,25 %.
Närmare upplysningar lämnas av
- Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395, e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi,
- Olli Tuomikoski, telefon 09 183 2925, e-post: olli.tuomikoski(at)bof.fi.
Nästa månadspublicering 28.7.2025 kl. 10.
Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik2/.
[1] Kortkrediter beviljade av kreditinstitut med verksamhet i Finland.
[2] Vid beräkningen av årsförändringen har köp och försäljning av lån mellan kreditinstitut och övriga aktörer beaktats.
[3] Exkl. konto- och kortkrediter och fordonslån.
[4] Inkl. lån utanför balansräkningen.
[5] Ställningen vid utgången av mars 2025.
[6] Användningen och tolkningen av det nya materialet kan vara förenat med osäkerhet. Osäkerhetsfaktorerna minskar, när mängden material ökar och det erhålls mer erfarenhet av en mer detaljerad analys av materialet. Det är inte möjligt att separera ”konsumtionskrediter” från uppgifterna i det positiva kreditupplysningsregistret. Konsumentkrediterna i inkassobolagens balansräkningar omfattar fordonslån, fortlöpande lån och övriga konsumentkrediter.
Nyckelord
Länkar
Finlands Bank
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Andra språk
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Det är inte läge att skjuta upp lösningarna för Finlands offentliga finanser19.12.2025 11:00:00 EET | Pressmeddelande
Finlands offentliga finanser befinner sig alltjämt långt från balans. För att vända skuldsättningsutvecklingen krävs en betydande konsolidering av de offentliga finanserna och investeringar i tillväxt. Höjningen av de nödvändiga försvarsutgifterna försvårar den offentligfinansiella konsolideringen. Inflationen i euroområdet ligger på målet och ekonomin har vuxit något snabbare än förutsett.
Suomen julkisen talouden ratkaisuja ei kannata lykätä19.12.2025 11:00:00 EET | Tiedote
Suomen julkinen talous on edelleen kaukana tasapainosta. Velkaantumiskehityksen kääntäminen vaatii merkittävää julkisen talouden sopeuttamista ja investointeja kasvuun. Välttämättömien puolustusmenojen kasvattaminen vaikeuttaa tasapainottamista. Euroalueella inflaatio on tavoitteessa ja talous on kasvanut hieman ennustettua paremmin.
Finland’s decisions on public finances should not be postponed19.12.2025 11:00:00 EET | Press release
Finland’s public finances are still far from being in balance. Reversing the rise in public debt will require considerable fiscal consolidation and investments in growth. An expansion of essential defence spending will hamper the fiscal adjustment process. Inflation in the euro area is at target, and growth in the euro area economy has been slightly higher than forecast.
Återhämtningen i Finlands ekonomi går sakta framåt19.12.2025 11:00:00 EET | Pressmeddelande
Finlands ekonomi lämnar snart perioden med svag tillväxt bakom sig, men ingen kraftig tillväxt väntas under åren framöver. Inflationen är fortsatt måttfull och sysselsättningen stiger gradvis. Den stramare handelspolitiken och globala politiska osäkerheter samt eventuella åtgärder för konsolidering av de offentliga finanserna kastar en skugga över tillväxtutsikterna för ekonomin i Finland. De offentliga finanserna uppvisar alltjämt ett djupt underskott.
Suomen talouden elpyminen etenee maltillisesti19.12.2025 11:00:00 EET | Tiedote
Suomen talouden hitaan kasvun jakso on jäämässä taakse, mutta voimakasta kasvua ei lähivuosina ole odotettavissa. Inflaatio pysyy maltillisena ja työllisyys kohenee vähitellen. Talouden kasvunäkymiä varjostavat kauppapolitiikan kiristyminen ja kansainvälisen politiikan epävarmuudet sekä mahdolliset julkisen talouden sopeutustoimet. Julkinen talous säilyy syvästi alijäämäisenä.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum