Institutet för hälsa och välfärd THL

Forskning: En förälder som upplever symtom av inomhusluften rapporterar oftare om att också barnet uppvisar symtom av inomhusluften i skolan

Dela
Föräldrarnas egna symtom och uppfattningar om inomhusluftens hälsoeffekter påverkar hur sannolikt det är att de rapporterar att deras barn har symtom i anslutning till inomhusluften i skolan. Om föräldern kopplar sina egna symtom till inomhusluften är det också mer sannolikt att hen kopplar barnets symtom till inomhusluften i skolan.
Ju svårare symtom färäldern upplever av inomhusluften, desto oftare rapporterar hen att barnet har symtom av skolans inomhusluft.
Ju svårare symtom färäldern upplever av inomhusluften, desto oftare rapporterar hen att barnet har symtom av skolans inomhusluft.

Detta framgår av THL:s och Arbetshälsoinstitutets undersökning, där man utredde faktorer som påverkar symtomrapporteringen bland föräldrar och barn. Undersökningen publicerades i den välrenommerade vetenskapstidskriften Indoor Air.

Ett liknande men något svagare samband observerades när man frågade barnet själv om symtomen. När barnets förälder berättade att hen uppvisade symtom av inomhusluften, rapporterade också barnet själv i enkäten mer symtom i anslutning till inomhusluften i skolan.

"Här visar man för första gången att de symtom och uppfattningar som föräldrarna rapporterar till och med återspeglas i de symtom som barnet själv rapporterar om och som förknippas med inomhusluften. Att observera föräldrarna är ett normalt sätt för barnet att lära sig. Vi behöver mer information om hur familjernas beteendemodeller påverkar symtomen och hur man berättar om dem", säger psykolog Sanna Selinheimo.

Resultaten av undersökningen förändrades inte trots att man i analyserna beaktade kvaliteten på inomhusluften i skolbyggnaderna, föräldrarnas och barnens allergiska sjukdomar samt familjens socioekonomiska situation. Ett enhetligt resultat observerades i två separata material.

Uppfattningarna om en hälsorisk i inomhusluften kan återspeglas i beteendet

På basis av tidigare undersökningar vet man att uppfattningarna om att en viss faktor är skadlig för hälsan har ett samband med att man berättar mer om symtomen. Uppfattningarna påverkar bland annat tolkningarna av symtom och kroppsreaktioner.

”Resultaten visar att ju allvarligare symtom föräldern själv upplevde, desto mer sannolikt var det att hen rapporterade om barnets symtom i anslutning till inomhusluften i skolan. Effekten på symtomen var kraftigare än man observerat till exempel i fråga om fuktskador eller föroreningar i inomhusluften. Det är viktigt att beakta att det finns många faktorer i rapporteringen av symptomen inte bara när man tolkar resultaten av enkäterna om inomhusluften, utan också när man främjar välbefinnandet hos barn med symtom ", säger professor Juha Pekkanen.

Som material för undersökningen användes två av varandra oberoende enkätundersökningsmaterial: HEKS - enkät om inomhusluft för elever i lågstadierna och deras föräldrar i Helsingfors 2017–2018 samt Nationell kartläggning av inomhusluften 2018. Det förstnämnda materialet bestod av 1617 barn-föräldrapar, av vilka både eleven i lågstadiet och föräldrarna fyllde i sin egen enkät. Den senare besvarades av 611 föräldrar med barn under 18 år.

Referens:

Selinheimo S, Lampi J, Pekkanen J. Parent’s self-reported indoor environment related symptoms and health worry increase symptom reports among their children at school - Study in two independent populations. Indoor Air (2021).

Mer information

Sanna Selinheimo
psykolog
Arbetshälsoinstitutet
fornamn.efternamn@ttl.fi
tfn 030 474 2760

Juha Pekkanen
professor
THL och Helsingfors universitet
fornamn.efternamn@helsinki.fi
tfn 040 508 1077

Bilder

Ju svårare symtom färäldern upplever av inomhusluften, desto oftare rapporterar hen att barnet har symtom av skolans inomhusluft.
Ju svårare symtom färäldern upplever av inomhusluften, desto oftare rapporterar hen att barnet har symtom av skolans inomhusluft.
Ladda ned bild

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote

År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda

Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor

Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote

Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye