Klart lägre upplevelse av delaktighet hos barn och unga som utsatts för våld av föräldrarna
Barn och unga som utsätts för psykiskt eller fysiskt våld av sina föräldrar har en klart mindre upplevelse av delaktighet. Resultatet framgår av enkäten Hälsa i skolan 2019. I enkäten deltog elever i årskurserna 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen samt första- och andraårsstuderande vid gymnasier och yrkesläroanstalter. Personerna hade upplevt våld under året före enkäten.
”Resultaten tyder på att föräldrarnas våld har en kraftig negativ inverkan på barns och ungas upplevelse av delaktighet och detta återspeglas mycket sannolikt även i deras välbefinnande på ett bredare plan. Även av denna anledning är det mycket viktigt att förebygga och omedelbart ingripa fall där föräldrarna utsätter sina barn för våld”, säger forskare Lars Leemann.
Sambandet mellan våld och låg upplevelse av delaktighet framkom i alla former av våld som granskades, såsom knuffande, luggande, skällande och förödmjukelse. De olika formerna av våld hade liknande samband med upplevelsen av delaktighet.
För elever i årskurserna 8 och 9 var sambandet mellan delaktighet och våld starkast, det vill säga de som upplevt våld upplevde att de var mindre delaktiga, och bland dessa personer var det också vanligast att uppleva våld. Bland gymnasieeleverna var sambandet starkare än bland studerande vid yrkesläroanstalter, särskilt i fråga om fysiskt våld.
Särskild uppmärksamhet ska fästas vid delaktighet för personer som upplevt våld
Upplevelsen av delaktighet mättes med en delaktighetsindikator som Institutet för hälsa och välfärd (THL) utvecklat. Indikatorn berättar bland annat om huruvida respondenten upplever att hen har möjligheter att påverka, att hens handlingar har betydelse och att hen hör till en gemenskap som är viktig för hen själv.
Tidigare undersökningar har visat att en stark upplevelse av delaktighet har samband med bland annat bättre en livskvalitet, hälsa, funktions- och arbetsförmåga samt psykisk hälsa. Å andra sidan har man observerat att till exempel personer som mobbas i skolan har lägre upplevelsen av delaktighet. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att öka delaktigheten bland dem som utsatts för våld. De åtgärder och tjänster som erbjuds ska vara genuint tillgängliga för alla barn samt beakta målgruppens behov och önskemål.
”Till exempel kreativ verksamhet, spel och naturmiljöer gör det lättare att hantera de egna känslorna och återhämta sig eftersom man kan granska den egna situationen på längre avstånd. Att höra till en gemenskap som är viktig för en själv och att lämna ett avtryck skapar också en tro på framtiden”, konstaterar forskare Lotta Virrankari.
Dessutom lönar det sig att satsa på att öka föräldrarnas delaktighet, vilket också kan ha en förebyggande effekt. Tidigare studier visar till exempel att fattigdom är en riskfaktor för våldsamt beteende hos föräldrar.
De 10 påståendena i THL:s delaktighetsindikator:
- Jag känner att min dagliga sysselsättning är betydelsefull
- Jag får positiv respons på det jag gör
- Jag ingår i en grupp eller en gemenskap som är viktig för mig
- Andra människor behöver mig
- Jag kan påverka mitt eget liv
- Jag känner att mitt liv har ett syfte
- Jag försöker eftersträva sådant som är viktigt för mig
- Jag får hjälp när jag verkligen behöver det
- Jag upplever att man litar på mig
- Jag kan påverka vissa faktorer i min livsmiljö.
Undersökningen genomfördes som ett samarbete mellan THL:s koordinationsprojektet Sokra och enkäten Hälsa i skolan. Koordinationsprojektet för främjande av social delaktighet – Sokra – finansieras av Europeiska socialfonden. Undersökningen stöder genomförandet av åtgärdsplanen En barndom utan våld.
Källa
Virrankari L, Leemann L, Kivimäki H. (2021) Osallisuuden kokemus ja vanhempien henkinen väkivalta: Kouluterveyskyselyn 2019 tuloksia. [Upplevelsen av delaktighet och psykiskt våld av föräldrar: Resultat från enkäten Hälsa i skolan 2019.] Forskning i korthet 38/2021. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors.
Virrankari L, Leemann L, Kivimäki H (2021) Osallisuuden kokemus ja vanhempien fyysinen väkivalta: Kouluterveyskyselyn 2019 tuloksia. [Upplevelsen av delaktighet och fysiskt våld av föräldrar: Resultat från enkäten Hälsa i skolan 2019.] Forskning i korthet 39/2021. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors.
Ulla Korpilahti, Laura Korhonen, Hanna Kettunen, Erika Nuotio, Satu Jokela, Vuokko Maria Nummi, Pirjo Lillsunde (red.) En barndom utan våld: Åtgärdsplan för förebyggande av våld mot barn 2020−2025. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:3
Mer information
Enkäten Hälsa i skolan (Thl.fi)
Delaktighetsindikator (på finska) (Thl.fi)
Modeller för främjande av delaktighet (på finska) (Thl.fi)
Koordinationsprojektet för främjande av social delaktighet (Sokra) (på finska) (Thl.fi)
En barndom utan våld 2020–2025 – genomförande och kommunikation (på finska) (SMH 2021)
Åtgärdsplanen En barndom utan våld (på finska) (Thl.fi)
Kontaktuppgifter
Lotta Virrankari
forskare
THL
tfn 029 524 7619
fornamn.efternamn@thl.fi
Lars Leemann
forskare
THL
tfn 029 524 7509
fornamn.efternamn@thl.fi
Nyckelord
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum