Institutet för hälsa och välfärd THL

Personer som upplevt fattigdom har ofta en låg upplevelse av delaktighet – THL:s delaktighetsindikator bidrar till att minska utslagning

Dela
Den undersökning som nu gjorts visar att den nya delaktighetsindikator som THL utvecklat fungerar utmärkt för att mäta upplevelsen av delaktighet.

En ny undersökning från THL visar att personer som upplevt fattigdom har klart lägre upplevelser av delaktighet än andra. En låg upplevelse av delaktighet är ett tecken på att en människa riskerar att bli utslagen.

Upplevelsen av delaktighet berättar bland annat om huruvida en människa upplever att hen har möjligheter att påverka, att hens handlingar har betydelse och att hen hör till en gemenskap som är viktig för hen själv.

”Upplevelsen av delaktighet hjälper en människa att lösa problem, ger stöd vid motgångar och motiverar till exempel vid rehabilitering, i arbetet och studierna. Den får inte fattigdomen att försvinna, men en person som upplever sig vara delaktig ser fler möjligheter och tror på sina ambitioner”, säger Anna-Maria Isola, forskningschef vid THL.

Den undersökning som nu gjorts visar att den nya delaktighetsindikator som THL utvecklat fungerar utmärkt för att mäta upplevelsen av delaktighet. Under de senaste åren har delaktighetens betydelse för välfärden och i större utsträckning för samhällets funktion lyfts fram inom olika områden i politiken.

”Upplevelsen av delaktighet har dock inte systematiskt följts i befolkningsundersökningar och konsekvensbedömningar. Vi har alltså ingen heltäckande bild av skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper eller effekterna av olika åtgärder. Delaktighetsindikatorn svarar på detta informationsbehov och är färdig att tas i bruk för olika undersökningar”, säger THL:s forskare Lars Leemann.

Delaktighetsindikatorn har valts som en uppföljningsindikator i bland annat statsrådets handlingsplan för de grundläggande och de mänskliga rättigheterna 2020–2023 samt i STEA:s pilotprojekt för indikatorer för konsekvensbedömning.

Den vetenskapliga valideringen av delaktighetsindikatorn visar att den fungerar väl för att mäta upplevelsen av delaktighet

I undersökningen granskades den vetenskapliga giltigheten hos delaktighetsindikatorn på ett systematiskt och mångsidigt sätt, det vill säga man gjorde en vetenskaplig validering där olika metoder användes. Alla etablerade kriterier för vetenskaplig validering visar att indikatorn fungerar mycket bra och mäter det som det är meningen att den ska att mäta, det vill säga upplevelsen av delaktighet.

”De kopplingar som i valideringsundersökningen observerats till indikatorer för upplevelserna av hälsa, ensamhet och livskvalitet stärker vår uppfattning om att upplevelsen av delaktighet är en central faktor för välbefinnandet. Analyserna visar dock att delaktighetsindikatorn inte mäter samma begrepp utan en egen helhet, det vill säga upplevelsen av delaktighet”, berättar Leemann.

De tio påståendena i indikatorn utreder respondentens känsla av samhörighet, hur betydelsefulla personens handlingar är och personens handlingsmöjligheter. Påståendena utgör en koherent helhet – med andra ord är det motiverat att inkludera alla påståenden i frågebatteriet.

Det är lätt att ta med delaktighetsindikatorn i enkätblanketterna och det går snabbt att svara på den. Eftersom indikatorn inte är bunden till servicesystemet eller en viss kultur kan den användas i stor utsträckning i olika verksamhetsmiljöer och även internationellt. Indikatorn har översatts till olika språk.

”Påståendena i delaktighetsindikatorn ger också en fingervisning om hur man kan öka upplevelsen av delaktighet. Ekonomiska resurser och påverkningskanaler är viktiga, men upplevelsen av delaktighet kan också ökas med små handlingar, såsom ett respektfullt bemötande och genom att tacka andra”, förklarar Isola.

Delaktighetsindikatorn har utvecklats inom ramen för THL:s koordinationsprojektet Sokra, som finansieras av Europeiska socialfonden.

De 10 påståendena i THL:s delaktighetsindikator:

  1. Jag känner att min dagliga sysselsättning är betydelsefull
  2. Jag får positiv respons på det jag gör
  3. Jag ingår i en grupp eller en gemenskap som är viktig för mig
  4. Andra människor behöver mig
  5. Jag kan påverka mitt eget liv
  6. Jag känner att mitt liv har ett syfte
  7. Jag försöker eftersträva sådant som är viktigt för mig
  8. Jag får hjälp när jag verkligen behöver det
  9. Jag upplever att man litar på mig
  10. Jag kan påverka vissa faktorer i min livsmiljö.

Källa

Lars Leemann, Tuija Martelin, Seppo Koskinen, Tommi Härkänen & Anna-Maria Isola (2021) Development and Psychometric Evaluation of the Experiences of Social Inclusion Scale, Journal of Human Development and Capabilities, DOI: 10.1080/19452829.2021.1985440

Mer information

Delaktighetsindikatorn (på finska)

Tidigare forskningsresultat som uppnåtts med hjälp av delaktighetsindikatorn:

Arbetande personer upplever starkare delaktighet och har en högre positiv psykisk hälsa än andra (THL:s meddelande 17.2.2021)

Klart lägre upplevelse av delaktighet hos barn och unga som utsatts för våld av föräldrarna (THL:s meddelande 23.8.2021)

Webbplats för koordinationsprojektet för främjande av social delaktighet – Sokra (på finska)

Kontaktuppgifter

Lars Leemann
forskare
tfn 029 524 7509
fornamn.efternamn@thl.fi

Anna-Maria Isola
forskningschef
tfn 029 524 7334
fornamn.efternamn@thl.fi

Nyckelord

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote

År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda

Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor

Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote

Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye