Föräldrarnas famn stöder utvecklingen av ordförrådet hos prematurer

Prematurer som föds före graviditetsvecka 32 föds vid en tid som är mycket känslig för språkutvecklingen i och med att utvecklingen av hjärnan och hörseln fortfarande pågår. Skillnaden mellan de ljud som hörs inne i livmodern och ljuden från alla maskiner som piper och den varierande personalens tal på intensivvårdsavdelningen är stor.

FM, talterapeut Eva Ståhlberg-Forsén undersökte i sin doktorsavhandling vilket samband den språkliga miljön och närheten mellan barn och förälder på intensivvårdsavdelningen för nyfödda har med utvecklingen av ordförrådet hos prematurer.

Undersökningen visade att tidiga samtalsturer på intensivvårdsavdelningen, det vill säga när den som vårdade barnet svarade på barnets ljud, påverkade utvecklingen av barnets ordförråd positivt. Det kom också fram att ju mer en prematur fick vara i famnen eller ha hudkontakt med båda föräldrarna, desto bättre ordförråd hade barnet vid en korrigerad ålder på 18 månader.

– Betydelsen av närhet från papporna är ett viktigt fynd. Detta har egentligen inte undersökts tidigare, särskilt med tanke på språkutvecklingen, berättar Ståhlberg-Forsén.

Däremot hade ett stort antal ord från föräldrar och vårdpersonal en negativ påverkan på ordförrådets exakthet.  I detta antal ingick allt tal i barnets omgivning, även vårdpersonalens tal. 

Famnen är viktigast

Ståhlberg-Forséns doktorsavhandling är en del av forskningsprojektet APPLE, ett större projekt som forskar om prematurers utveckling. I projektet deltar utöver Helsingfors universitet även Åbo universitet, Tammerfors universitet, Åbo universitetscentralsjukhus och barnsjukhuset i Tallinn. Undersökningen genomfördes på intensivvårdsavdelningen för nyfödda vid Åbo universitetscentralsjukhus.

I doktorsavhandlingen deltog 43 huvudsakligen finskspråkiga barn med familjer. Barnen hade fötts innan graviditetsvecka 32 och var i ett stabilt hälsotillstånd.

Prematurers ljudvärld på intensivvårdsavdelningen spelades in med hjälp av Language Environment Analysis (LENA)-metoden i 16 timmars tid. Metoden identifierar och räknar automatiskt till exempel vuxnas ord och samtalsturerna mellan vuxna och barn. Därutöver kartlades närheten mellan barn och föräldrar med hjälp av en närhetsdagbok som fördes av föräldrarna i 14 dygn.

Senare undersöktes utvecklingen av ordförrådet i en korrigerad ålder på 12, 15 och 18 månader med hjälp av metoder som bygger på föräldrarnas bedömning av utvecklingen av barnets ordförråd.

Bearbetningen av ordförrådet hos barn vid en korrigerad ålder på 18 månader undersöktes också med hjälp av en ögonrörelsemetod. Metoden genomförs så att ett barn sitter i förälderns famn och tittar på bilder samtidigt som hen lyssnar på korta meningar. Hen visas till exempel en bild av ett äpple och en bil och samtidigt hörs frasen ”var är bilen?”. Barnets ögonrörelser registreras med hjälp av en ögonrörelsekamera.

Ögonrörelsemetoden har ofta använts i internationella undersökningar, men nu bearbetade och utvecklade Ståhlberg-Forsén med medarbetare metoden för första gången för finskspråkiga barn.

Antalet ord samt mängden närhet och närvaro varierade mycket i det forskningsmaterial som samlades in vid intensivvårdsavdelningen.

– När det gäller utvecklingen av ordförrådet var det inte närvaron i sig själv som var så viktig, utan uttryckligen hudkontakten eller att få vara i båda föräldrarnas famn. Inte heller antalet ord var avgörande. Avgörande var tidiga ömsesidiga samtalsturer mellan barnet och dess vårdare, berättar Ståhlberg-Forsén.

Disputation

FM Eva Ståhlberg-Forséns doktorsavhandling "Language environment and parent-infant close contact in the neonatal intensive care unit, and early lexical abilities of very preterm children - Methodological considerations and longitudinal associations" granskas offentligt vid Helsingfors universitets medicinska fakultet fredagen den 24 november klockan 12.00. Disputationsakten äger rum i Biomedicum, sal 3 (adress: Haartmansgatan 8).

Opponent är professor Caroline Rowland från Max Planck Institute och kustos är professor Suvi Stolt.

Doktorsavhandlingen publiceras i publikationsserien Universitatis Helsingiensis 11/2023. Avhandlingen publiceras också i digital form och kan läsas i Helda.

Mer information:

Eva Ståhlberg-Forsén
040 734 7964
eva.stahlberg-forsen@helsinki.fi