Helsingfors universitet

Skogsbär kan vara smittkälla för echinokockinfektion

Dela

En ny studie visar att ägg från bandmaskar kan fastna på skogsbär och därifrån överföras till människan. Blåbärets yta verkar vara mer mottaglig än lingonets.

Dvärgbandmasken, echinococcus, är en liten parasit som däggdjur, särskilt rävar och hundar, kan ha i tarmen. Med djurspillningen kommer mikroskopiskt små maskägg ut i det fria, var de kan förorena till exempel bär och orsaka en smittorisk för människor som äter dem råa.

Kunskapen om hur människan smittas är fortfarande ännu inte så stor. En doktorsavhandling av veterinärmedicine licentiat Sanna Malkamäki vid Helsingfors universitet ger nu mer information om hur ägg från bandmask beter sig i skogsförhållanden. 

I undersökningen användes lodjurets bandmask (Taenia laticollis) som modellparasit, eftersom dess ägg är ofarliga för människor, samtidigt som de har liknande egenskaper som äggen från rävens dvärgbandmask, som kan orsaka allvarlig sjukdom hos människan.

Blåbärens yta verkar vara mer mottaglig

Malkamäkis undersökning visade att experimentäggen fastnade på bär i skogsförhållanden. DNA från lodjurets bandmask fanns på blåbär som växte på flera meters avstånd från den kontaminerade avföringen och fanns kvar ännu en månad efter att experimentavföringen lämnats i skogen. Det gick däremot inte att konstatera att parasitäggen skulle ha spridits till lingon.  

– Resultaten visar att bandmaskägg kan fastna på bärens yta och därigenom överföras till människan. På basis av vår undersökning om spridning är blåbär en mer sannolik smittokälla än lingon, sammanfattar Malkamäki studien. 

My metod för att kontrollera bär

Malkamäki har också utvecklat och testat en PCR-metod för att upptäcka DNA av hundens dvärgbandmask (Echinococcus granulosus) och rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis). Med denna metod undersökte Malkamäki bär som köpts på torg i Finland och Estland. I proverna hittades inget DNA varken av hundens eller rävens dvärgbandmask. Metoden kan enligt Malkamäki användas till exempel för att kontrollera bärpartier för parasiter.

**

Både rävens och hundens dvärgbandmask kan orsaka sjukdom hos människan. Rävens dvärgbandmask, som orsakar allvarligare sjukdom av de två, finns i stora delar av Eurasien och Nordamerika. I Europa är den vanligast i Östeuropa, Baltikum och södra Centraleuropa. I Sverige påvisades det första fallet av rävens dvärgbandmask år 2011. Finland och Norge klassas som fria från parasiten.  Hundens dvärgbandmask finns både i Finland, Norge och Sverige.  

För mera information:

Veterinär, universitetslärare Sanna Malkamäki: 
sanna.malkamaki@helsinki.fi , +358 50 416 0530
https://researchportal.helsinki.fi/sv/persons/sanna-malkam%C3%A4ki  

VML Sanna Malkamäki disputerade 3.11.2023 vid Helsingfors universitets veterinärmedicinska fakultet på ämnet "Vaccinium forest berries as potential vehicles for taeniid eggs - detection and dispersal". Disputationen kan läsas här: https://helda.helsinki.fi/items/6475a07c-10b4-48eb-b738-c508eecd5f2b

Kontakter

Länkar

Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya. 

Följ Helsingfors universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye