Undervisning i modersmålsinriktad svenska stöder tvåspråkigheten hos elever inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen
Modersmålsinriktad svenska är en rätt okänd lärokurs som erbjuds i få finskspråkiga grundskolor.
Sofie Henricson, biträdande professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet, leder ett projekt som forskar i den modersmålsinriktade långa lärokursen i svenska inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen. I skolan bildar undervisningsgrupperna i modersmålsinriktad svenska ofta en svenskspråkig miljö där eleverna får möjlighet att utveckla sitt ordförråd och sin förmåga att kommunicera på svenska i olika sammanhang samt stärka sin tvåspråkiga identitet. Enligt de lärare som undervisar i modersmålsinriktad svenska tycker eleverna om och har nytta av lärokursen.
Enligt lärarna får eleverna ”utveckla sitt första eller andra modersmål, de får utveckla det så att de klarar sig officiellt. Att tala går bra för de flesta, men att få den där skrivsidan och kunna känna sig trygg.” (utdrag ur intervju med lärare).
– Modersmålsinriktad svenska är en möjlighet som kunde gynna många elever och som alla ämneslärare i svenska är behöriga att undervisa, berättar Henricson.
Undervisning i det andra inhemska språket stärker tvåspråkigheten i Finland
Den undervisning som ges i det andra inhemska språket inom den grundläggande utbildningen skapar en grund för landets tvåspråkighet. Speciellt den modersmålsinriktade lärokursen i svenska stöder elevernas tvåspråkighet.
Både inom den svensk- och finskspråkiga grundläggande utbildningen följer undervisningen i det andra inhemska språket samma principer och undervisningsplaner, men i praktiken skiljer sig genomförandet av undervisningen åt på många sätt.
– Inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen erbjuds eleverna generellt sett sämre möjligheter att lära sig det andra inhemska språket än inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. – Det handlar därför också om att erbjuda likvärdiga möjligheter för eleverna inom den grundläggande utbildningen att utveckla sina färdigheter i Finlands nationalspråk.
Språkkunskaper öppnar många dörrar till studier och arbetslivet
Enligt Henricson är det viktigt att erbjuda likvärdiga möjligheter att lära sig båda inhemska språken inom ramen för den grundläggande utbildningen, oberoende om eleverna studerar inom den svensk- eller finskspråkiga grundläggande utbildningen.
Forskningsarbetet som Henricson leder och Svenska kulturfonden finansierar anknyter till diskussionen om tvåspråkighet i Finland och hur den i praktiken ska upprätthållas samt till debatten om undervisning och lärande i svenska språket som tidvis väcks och ofta ger upphov till åsikter.
Det finns endast lite tidigare forskning om lärokursen i modersmålsinriktad svenska. Den tidigare forskningen begränsas till ett par examensarbeten (Öhman 2013, Åbo Akademi och Nuutinen 2021, Helsingfors universitet) samt till resultaten från de projekt som finansieras av Svenska kulturfonden och leds av Henricson.
– I ljuset av tidigare rapporter och de studier som gjorts inom projektet är det viktigt att utveckla undervisningen i svenska och bredda utbudet av undervisningsgrupper i de långa lärokurserna (A-svenska och modersmålsinriktad svenska), berättar Henricson.
Rapporten om projektet kan läsas på Utbildningsstyrelsens webbplats.
Kontakter
Kontaktinformation
Sofie Henricson
biträdande professor i nordiska språk
Helsingfors universitet
sofie.henricson@helsinki.fi, 050 514 7385
Bilder
Länkar
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Helsingfors universitets operativa resultat 16 miljoner euro på minus år 202317.4.2024 14:37:30 EEST | Tiedote
Medelsanskaffningen och intäkterna från placeringar och finansiering gjorde totalresultatet positivt. Under följande fem år ökas utdelningen av avkastningen från placeringsverksamheten och riktas till forskningen.
Helsingfors universitet var de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan28.3.2024 11:38:36 EET | Tiedote
Fler än 31 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Nedgången i nativiteten särskilt kraftig inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning26.3.2024 11:00:52 EET | Tiedote
Prognoserna tyder på att kvinnor födda på 1980-talet kommer att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Särskilt kraftig är fruktsamhetsnedgången inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning.
70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna14.3.2024 10:00:00 EET | Tiedote
I krissituationer så som coronapandemin vill människor att nyhetsmedier rapporterar om saken på att balanserat sätt och är lyhörda för deras oro. Ny forskning visar även hur mediafältets splittring och diversifiering påverkar kriskommunikationen.
Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa6.3.2024 09:36:23 EET | Tiedote
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum