Moderskap ger kvinnor mer traditionella värderingar

Ny forskning vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet visar att föräldraskap gör att kvinnors värderingar skiftar mot mer konservativa eller traditionella värderingar.

Värderingar är vägledande principer i livet, det vill säga ideal som man strävar efter. Konservativa eller traditionella värderingar innebär att man uppskattar jordnärhet, traditioner, regler och trygghet, lever mer efter andras förväntningar och är mindre öppen för förändring.

Tidigare forskning har visat att människor med barn har mer traditionella värderingar än människor utan barn. Jan-Erik Lönnqvist, professor i socialpsykologi, undersökte om detta beror på självselektion, det vill säga att människor med traditionella värderingar oftare bildar familj, eller om föräldraskap gör att värderingarna ändras och traditionella värderingar blir viktigare.

I forskningen användes Schwartz värdeteori (1992) som är den mest vedertagna värdeteorin inom psykologin. Enligt teorin placeras sig värderingar på axeln förändringsberedskap-konservatism respektive självöverskridande-självhävdelse.

Lönnqvist utnyttjade först omfattande och representativ data från European Social Survey (n = 12 850) som bekräftade tidigare forskningsresultat och kom fram till att finska kvinnor med barn har mer konservativa värderingar än kvinnor utan barn. Tidigare forskning har visat att kvinnor har mer traditionella värderingar än män. I en andra studie följde Lönnqvist med närmare 150 (n = 292) par från första rådgivningsbesöket i början av graviditeten till tre månader efter förlossningen för att se om det skett förändringar i värderingar under denna tid. Paren uppskattade sina egna och sin partners värderingar.

– Både kvinnornas egen uppskattning och männens uppskattning av kvinnorna visar att kvinnornas värderingar skiftade mot mer konservativa värden efter födseln. Däremot skedde ingen värdeförändring hos männen, berättar Lönnqvist.

Resultaten visade att kvinnorna uppskattade att männen genomgått samma värdeförändring som de själva, trots att männen själva inte upplevde att deras värderingar ändrats.

– Det intressanta är att kvinnorna och männen uppskattade männens värdeförändring olika. Tidigare forskning visar att nyblivna föräldrar grälar mycket och skilsmässor är vanliga. Kan en orsak vara att paren värdemässigt glider ifrån varandra efter att de får barn? En förvärrande faktor kan vara att kvinnorna tror att männen genomgått samma värdeförändring som de själva och därmed också har felaktiga förväntningar på männen.

Föräldraskapet orsakade inga förändringar på värdeaxeln självöverskridande-självhävdelse.

Välfärdssamhället jämnar ut skillnader

Lönnqvist säger att han blev förvånad över att männens värderingar inte alls påverkades av föräldraskapet.

– En orsak kan vara att kvinnor fortfarande bär ett större ansvar för barnuppfostran och att deras liv påverkas mer av föräldraskapet. Därför blir värderingar som trygghet och stabilitet viktigare för dem. Många män fortsätter som tidigare i arbetslivet.

Karriär fortsatte ändå att vara viktigt för kvinnorna efter att de blivit mammor. Lönnqvist tror att det finländska välfärdssamhället påverkar resultaten.

– Det skulle vara intressant att utföra samma studie i länder som inte har likadana välfärdsstukturer som vi och där kvinnorna oftare stannar hemma, till exempel i Schweiz eller USA. Jag tror skillnaden mellan mäns och kvinnors värdeförändringar kan vara ännu större i sådana fall.

Lönnqvist kommer att fortsätta följa upp paren för att ta reda på om männens värderingar ändras när barnet blivit äldre och männen anpassat sig till sin nya livssituation, eller om kvinnors värderingar återgår till tidigare värderingar, samt hur dessa värdeförändringar påverkar förhållandena.

Undersökningen "Value change in men and women entering parenthood: New mothers’ value priorities shift towards Conservation values" (Jan-Erik Lönnqvist, Sointu Leikas, Markku Verkasalo) har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Personality and Individual Differences.

Referens: Schwartz, S. H. (1992) Universals in the content and structures of values: Theoretical advances and empirical tests in 20 countries. In M. Zanna (Vol. Ed.), Advances in experimental social psychology. Vol 25. Advances in experimental social psychology (pp. 1.65). New Yourk, NY: Academic Press.

Tilläggs­in­for­ma­tion:

Jan-Erik Lönnqvist
Professor i socialpsykologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan
vid Helsingfors universitet
jan-erik.lonnqvist@helsinki.fi, tfn 0504154567