Helsingfors universitet

Moderskap ger kvinnor mer traditionella värderingar

Jaa

Traditionella värderingar blir viktigare för kvinnor när de får barn. Männens värderingar ändrar däremot inte i och med faderskap. Det här gör att nyblivna föräldrar glider ifrån varandra värdemässigt.

Ny forskning vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet visar att föräldraskap gör att kvinnors värderingar skiftar mot mer konservativa eller traditionella värderingar.

Värderingar är vägledande principer i livet, det vill säga ideal som man strävar efter. Konservativa eller traditionella värderingar innebär att man uppskattar jordnärhet, traditioner, regler och trygghet, lever mer efter andras förväntningar och är mindre öppen för förändring.

Tidigare forskning har visat att människor med barn har mer traditionella värderingar än människor utan barn. Jan-Erik Lönnqvist, professor i socialpsykologi, undersökte om detta beror på självselektion, det vill säga att människor med traditionella värderingar oftare bildar familj, eller om föräldraskap gör att värderingarna ändras och traditionella värderingar blir viktigare.

I forskningen användes Schwartz värdeteori (1992) som är den mest vedertagna värdeteorin inom psykologin. Enligt teorin placeras sig värderingar på axeln förändringsberedskap-konservatism respektive självöverskridande-självhävdelse.

Lönnqvist utnyttjade först omfattande och representativ data från European Social Survey (n = 12 850) som bekräftade tidigare forskningsresultat och kom fram till att finska kvinnor med barn har mer konservativa värderingar än kvinnor utan barn. Tidigare forskning har visat att kvinnor har mer traditionella värderingar än män. I en andra studie följde Lönnqvist med närmare 150 (n = 292) par från första rådgivningsbesöket i början av graviditeten till tre månader efter förlossningen för att se om det skett förändringar i värderingar under denna tid. Paren uppskattade sina egna och sin partners värderingar.

– Både kvinnornas egen uppskattning och männens uppskattning av kvinnorna visar att kvinnornas värderingar skiftade mot mer konservativa värden efter födseln. Däremot skedde ingen värdeförändring hos männen, berättar Lönnqvist.

Resultaten visade att kvinnorna uppskattade att männen genomgått samma värdeförändring som de själva, trots att männen själva inte upplevde att deras värderingar ändrats.

– Det intressanta är att kvinnorna och männen uppskattade männens värdeförändring olika. Tidigare forskning visar att nyblivna föräldrar grälar mycket och skilsmässor är vanliga. Kan en orsak vara att paren värdemässigt glider ifrån varandra efter att de får barn? En förvärrande faktor kan vara att kvinnorna tror att männen genomgått samma värdeförändring som de själva och därmed också har felaktiga förväntningar på männen.

Föräldraskapet orsakade inga förändringar på värdeaxeln självöverskridande-självhävdelse.

Välfärdssamhället jämnar ut skillnader

Lönnqvist säger att han blev förvånad över att männens värderingar inte alls påverkades av föräldraskapet.

– En orsak kan vara att kvinnor fortfarande bär ett större ansvar för barnuppfostran och att deras liv påverkas mer av föräldraskapet. Därför blir värderingar som trygghet och stabilitet viktigare för dem. Många män fortsätter som tidigare i arbetslivet.

Karriär fortsatte ändå att vara viktigt för kvinnorna efter att de blivit mammor. Lönnqvist tror att det finländska välfärdssamhället påverkar resultaten.

– Det skulle vara intressant att utföra samma studie i länder som inte har likadana välfärdsstukturer som vi och där kvinnorna oftare stannar hemma, till exempel i Schweiz eller USA. Jag tror skillnaden mellan mäns och kvinnors värdeförändringar kan vara ännu större i sådana fall.

Lönnqvist kommer att fortsätta följa upp paren för att ta reda på om männens värderingar ändras när barnet blivit äldre och männen anpassat sig till sin nya livssituation, eller om kvinnors värderingar återgår till tidigare värderingar, samt hur dessa värdeförändringar påverkar förhållandena.

Undersökningen "Value change in men and women entering parenthood: New mothers’ value priorities shift towards Conservation values" (Jan-Erik Lönnqvist, Sointu Leikas, Markku Verkasalo) har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Personality and Individual Differences.

Referens: Schwartz, S. H. (1992) Universals in the content and structures of values: Theoretical advances and empirical tests in 20 countries. In M. Zanna (Vol. Ed.), Advances in experimental social psychology. Vol 25. Advances in experimental social psychology (pp. 1.65). New Yourk, NY: Academic Press.

Tilläggs­in­for­ma­tion:

Jan-Erik Lönnqvist
Professor i socialpsykologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan
vid Helsingfors universitet
jan-erik.lonnqvist@helsinki.fi, tfn 0504154567

Yhteyshenkilöt

Christa Liukas
Kommunikatör
christa.liukas@helsinki.fi
Tfn 02941 22653, 050 317 5791

Kuvat

Schwartz (1992) modell för relationen mellan värderingar.
Schwartz (1992) modell för relationen mellan värderingar.
Lataa

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Helsingfors universitet
Helsingfors universitet
PB 33
00014 Helsingfors universitet

+358 2941 911 (växel)http://www.helsinki.fi/

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme tältä julkaisijalta, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Helsingfors universitet

Föreläsning: Hundra år av välfärd23.10.2017 09:49Kutsu

Välkommen på den första Letterstedt-föreläsningen 30.10 kl. 18! Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet arrangerar i samarbete med Letterstedska föreningen en festföreläsning med nordiskt tema för en allmän publik. Den första Letterstedt-föreläsaren är professor Yvonne Hirdman (Stockholm). Hirdman är en produktiv och viktig förnyare av forskningen kring svenskt och nordiskt 1900-tal. Hennes forskning omspänner bl.a. teman som arbetarrörelsen, folkhemmet, genusordning och jämställdhet.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme