Helsingfors universitet

Rekordantal sökande till Helsingfors universitet

Jaa

Närmare 29 000 sökte till Helsingfors universitet i den gemensamma ansökan som gick ut den 28 mars. Antalet sökande ökade med 25 procent från föregående år.

Ökningen beror främst på att ansökningsobjekten som hör till de gemensamma antagningarna har ökat. Att betygsantagning används också i de nya programmen verkar också ha varit av betydelse.

Antalet sökande var 28 787 (2017: 23 174), varav 27 745 personer sökte till kandidatprogrammen (2017: 22 120) och 1 328 till magisterprogrammen (2017: 1 284). Samtidigt utgick även ansökningstiden för den öppna universitetsleden som inte hör till den gemensamma ansökan. Via öppna universitetsleden ansökte 146 personer.

Ansökningarna ökade märkbart från föregående år. Ökningen beror delvis på att både de medicinska områdena och det juridiska området övergick till gemensam antagning. Till exempel inom den gemensamma antagningen i medicin är det nu möjligt att ansöka till flera universitet med samma urvalsprov. Tidigare var det inte möjligt att samtidigt ansöka till mer än en medicinsk fakultet.

Sökande och nybörjarplatser enligt ansökningsobjekt

Närmare statistik om bland annat könsfördelning, språkfördelning, antalet förstagångssökande och primära sökande sammanfattas enligt ansökningsobjekt nästa vecka och informationen publiceras på samma webbsida.

Betygsantagning blir vanligare

Antalet studenter som antas på basis av betyg ökar i år. Utöver de ansökningsobjekt där betygsantagning redan är etablerad praxis används betygsantagning för första gången vid Teologiska fakulteten samt inom kandidatprogrammen i livsmedelsvetenskaper samt miljö- och livsmedelsekonomi vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten. För de svenskspråkiga studieinriktningarna inom kandidatprogrammet i pedagogik är det första skedet av urvalet också en betygsantagning.

Antalet sökande ökade något inom de utbildningsprogram som tog betygsantagningen i bruk för första gången.

Utbildningsprogrammen reformerades hösten 2017

Under år 2017 genomfördes en betydande utbildningsreform vid Helsingfors universitet. Innehållet i utbildningsprogrammen sågs över och en stor del av universitetets examina blev mångvetenskapliga. Studenterna söker nu till breda kandidatprogram i stället för specifika huvudämnen. Det finns inte längre huvud- och biämnen.

Utbildningsreformen medförde också att studenten inte i kandidatskedet måste förbinda sig till ett vetenskapsområde, utan specialiseringen sker i ett senare skede av studierna. Man kan från ett kandidatprogram söka sig till fler magisterprogram än tidigare. Detta gör en mer individuell studiegång möjlig.

Läs mer om utbildningsutbudet: https://www.helsinki.fi/sv/utbildningsutbud

Läs mer om studier vid Helsingfors universitet: https://www.helsinki.fi/sv/studier

I samband med att uppgifterna kontrolleras kan antalet sökande komma att preciseras.

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Sini Saarenheimo, chef för ansökningsservice, sini.saarenheimo@helsinki.fi, 050 448 0840

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Helsingfors universitet
Helsingfors universitet
PB 3
00014 Helsingfors universitet

+358 2941 911 (växel)http://www.helsinki.fi/

Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet, en internationell akademisk gemenskap med 40 000 studerande och forskare. På de internationella rankinglistorna placerar sig Helsingfors universitet i regel bland de 100 bästa universiteten. Universitetet grundades 1640.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Helsingfors universitet

Politikernas attityder i miljö- och flyktingfrågor har polariserats10.4.2019 08:39:00 EESTTiedote

Invandringsattityder och miljöattityder går alltmer hand i hand och åsikterna har polariserats, visar forskning som bygger på Yles kandidattest inför kommunalvalen 2012 och 2017. Sannfinländarna, det mest invandringsfientliga partiet, har blivit alltmer invandringskritiska samtidigt som De gröna, det mest invandringsvänliga partiet, blivit alltmer positiva till invandring. Intressant nog hänger attityderna i klimatfrågor ihop med synen på invandring.

Nordiskt forskningssamarbete presenterar nya rekommendationer för beslutsfattare: Hur främja jämlikhet och rättvisa inom nordisk utbildning?21.2.2019 09:12:23 EETTiedote

Diskriminering, marginalisering och segregering är överraskande vanliga fenomen i dagens nordiska läroanstalter. Det visar forskningsresultat från över 100 forskare från 14 universitet i åtta olika länder. Med utgångspunkt i de färska forskningsrönen har en grupp forskare utarbetat tre rekommendationer, som ska hjälpa beslutsfattare att utveckla ett mer jämlikt och rättvist utbildningssystem i de nordiska länderna.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme